onsdag 31 juli 2013

Tre och tre och en halv

I mitt förra inlägg skrev jag att det känns fel att sitta inne när solen skiner. Det fick mig att tänka på Fængslet i Horsens. Varför då, undrar ni säkert. Jo, där hålls varje år (sedan 2001)Nordeuropas största bokmässa för enbart kriminallitteratur. Två dagar med seminarier och författarmöten i gamla fängelselokaler. Går det att hitta en lämpligare plats för en sådan mässa? Följer ni länken kan ni läsa mer om den.

Krimimessen i Horsens

På mässan läggs också fokus på barn- och ungdomsdeckare, vilket glädjer en skolbibliotekarie förstås. Så vad passar bättre än lite boktips i den genren.

Nordiska ungdomskrimis

I Norge och även i Danmark är Kjetil Johnsens bokserie, som på svenska kallas "Tre", en stor framgång. Jag har haft svårt att locka svenska skolungdomar till att läsa böckerna, vilket är ett mysterium i sig. De innehåller en god blandning av spänning, kärlek, vänskap och intriger. Man får följa förhistorien till det mord som uppdagas i del 1. Serien innehåller tio delar och den första har titeln, Ett hål i själen. I Sverige ges de ut av B Wahlströms förlag. Den svenska serietiteln är däremot dålig. På danska heter bokserien, Fyra väninnor.


När jag idag besökte Kulturvaerftet för andra gången så passade jag på att ta ett foto på tre danska ungdomsböcker som passar till dagens inlägg.

Överst till vänster en bok för mellanstadiebarnen, Esme og Igor - Tredje time efter midnat av Bodil El Jörgensen, från Gyldendal förlag. Boken är den första om kusinerna Esme och Igor som löser mysterier. De bor i samma hyreshus, ett hus som mest påminner om ett stort kollektiv. Barnen är supersmarta och miljöerna superdanska. På svenska heter boken såklart, Esme och Igor - Tredje timmen efter midnatt, och är utgiven av Opal bokförlag.

Överst till höger syns en lättläst och kort spänningsroman, Manden, der skabte drömme av Jörn Jensen, från förlaget Alinea. I Sverige heter boken Mannen som väckte drömmar och ges ut av Nypon Förlag. Det är andra delen i serien Hævnens labyrint (Tjejen som ville hämnas, på svenska). Den handlar om Tove (hon heter Liv i danskt original) som utsätter sig själv för stor fara när hon ska avslöja en modellfotograf som inte har ärliga avsikter med sina fotograferingar. Jörn Jensen har specialiserat sig på lättläst ungdomslitteratur och är främst känd för böckerna om fotbollsliraren Kasper och böckerna om handbollstjejerna Mia och Mette. Böckerna om Tove vänder sig till lite äldre ungdomar som vill ha lättlästa och actionfyllda berättelser, och det lever den här boken upp till.



Med den tredje boken vill jag väcka de svenska förlagen. Jag har läst en bok av Ina Bruhn, En annan bror, som jag tyckte mycket om. Den har skepnaden av en pusseldeckare, även om den handlar om två syskon som försöker reda ut sin äldre brors liv och hans dödsolycka. Hittills är det den enda bok av Ina Bruhn som översatts till svenska, obegripligt. Hon har skrivit flera andra böcker, bl.a. serien som heter Genstart på danska, och vars första del syns på bilden. Böckerna handlar om vännerna Jonathan, Nick och Mateus som ska börja första året på gymnasium. I första delen, Gennem nattens gader, hamnar Jonathan i dåligt sällskap och drar sig undan från kompisarna. En dag är han plötsligt försvunnen och kompisarna börjar leta efter honom. Läser man vidare i serien så förekommer ämnen som djurrättsaktivism och haschhandel. Böckerna på danska ges ut av förlaget Höst & Son. Sätt en svensk översättare på dem, bums!

Eftersom jag deltar i en schackturnering måste jag naturligtvis sätta in en bild på denna kriminalhistoria från 1987, Stormesteren av Dennis Jürgensen. Richard Kent är känd som "den eviga tvåan" i schackkretsar. I sin strävan efter att nå första plats så skjuter han världsmästaren. Skräckslagen upptäcker Richard att han har förlorat sin maskot, en jadespringare, på brottsplatsen. Utgiven av Tellerup förlag.


I schackturneringen har vi spelat sex ronder. Jag har mött tre spelare med svensk klubbadress (även om en visade sig vara dansk), två danska spelare och en schweizare. Så här långt har jag tagit 3½ poäng. I morgon kommer mina närmaste på besök. Jag hoppas det för tur med sig.

söndag 28 juli 2013

Is är hårdvaluta

Det är varmt och klibbigt i Helsingör. De äldre gentlemännen svettas ymnigt och iskuberna till vattenglasen är eftertraktade. Det känns som om det är varmare i lokalerna i år än det var för tre år sedan. Men resultatet är detsamma efter tre ronder. Jag har tagit två poäng.

Konventum


Precis så här ser det ut om dagarna på Konventum i Helsingör, även om just den här stajlade bilden är ifrån hotels.com. Det känns en aning fel att sitta inne, i de små salarna på LO-skolans konferensanläggning, när solen värmer som den gör.

Och så här sitter stormästarna (bilden är tagen i slutskedet av ronden när de flesta av de elva toppartierna var avslutade) med vita dukar på borden, och en stor duk på väggen för visning av partiställningarna.


Det blev 309 deltagare i årets Politiken Cup och jag är rankad som nummer 136. Målsättningen är främst att ha roligt och att spela intressanta partier. Poängmässigt så hoppas jag ta 5½ poäng.

Bland deltagarna finns flera gamla bekanta och det är alltid sjov att samspråka med dem. Speciellt kul var det att återse före detta Hässleholmaren, Jens Riis.

I morgon hoppas jag få tillfälle att besöka Byns kulturhus, "Kulturvaerftet", med sina enastående lokaler, inkl. biblioteket. Huset var inte färdigbyggt förra gången jag besökte Helsingör. Men nu, efter drygt åtta timmars schackspelande, måste mitt huvud få vila.
God natt!


fredag 26 juli 2013

Hatten av för Julia Donaldson

Det finns flera olika litteraturpris i Sverige och i världen: Nobelpriset, Augustpriset, Bookerpriset, m.fl. Jag försöker uppmärksamma det i mitt arbete som skolbibliotekarie, på olika vis. Det kan röra sig om utställningar, frågesport, eller olika bokpresentationer.

ALMA

I mars varje år tillkännages vem som tilldelas "Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne". En bilderboksförfattare som varit nominerad men som ännu inte tilldelats priset, konstigt nog, är Julia Donaldson. Jag tycker mycket om hennes böcker.
Hennes senaste bok, med den roliga titeln Hej och godnatt - vi har lekfnatt! (Hippo Bokförlag) har jag ännu inte läst.


Men jag kan rekommendera tre andra.

Hon är väl mest känd för boken Gruffalon (illustrerad av Axel Scheffler), utgiven av Alfabeta Bokförlag - om den lilla musen som lurar alla de stora djuren i skogen, inklusive den hemska Gruffalon.

Min personliga favorit är nog Den flottaste jätten i stan, även den illustrerad av Axel Scheffler och utgiven av Alfabeta Bokförlag. Den handlar om jätten Georg som köper nya kläder och blir den flottaste jätten i stan men som sedan börjar ge bort sina plagg till de som behöver dem bättre. Giraffen har en ond hals och får Georgs slips att vira runt. Musen har inget hus och får hans ena sko att bo i. Han blir helt enkelt den snällaste jätten i stan.


Hon har också fått till en intressant pekbok, Motsatser, som passar för samtal med de små barnen. I den återkommer Gruffalon och den lilla musen. Den ges ut av Alfabeta förlag.


Listan med hennes böcker kan fyllas på med

Supermasken
Zog - den lilla draken
Lilla Spigg
Herr Pinnemans äventyr
Kvastresan
Var är mamma?
and so on ...

Fredagsquiz

På fredagar ska jag försöka ge er någon form av utmaning, idag en bildquiz. Vilka film- och/eller bokkaraktärer tänker du på när du ser dessa huvudbonader? Skicka gärna dina förslag.


Oppfinnar-Jockes tänkarmössa finns inte med i bildfrågan. Den borde jag packa ner i resväskan inför schackturneringen, eller vad säger ni? 

tisdag 23 juli 2013

"That´s what Chess is all about -

one day you give your opponent a lesson, the next day he gives you one."

Ett citat, tillskrivet Bobby Fischer, som väl beskriver hur vi schackspelare upplever våra möten. Jag delar en historia med Mikael Johansson, en stark spelare från Åstorps Schacksällskap. I nedanstående entimmesparti glimtade jag till.

Lektion 1

Johansson, Mikael (2385) - Lundberg, Roland (1993)
Kristian IV Open (rond 2), 02.06.1990 

1.d4 Sf6 2.Sf3 e6 3.c3 b6 4.Lf4 c5 5.e3 Lb7 6.h3 Le7 7.Sbd2 0–0 8.Ld3 d5 9.Se5 Sc6 10.Dc2 cxd4 11.exd4 Tc8 12.Sxc6 Txc6 13.Sf3 h6 14.Se5 Tc8 15.g4 Se4 16.0–0–0 b5 17.f3 Sd6 18.h4 b4 19.g5 h5 20.Lh7+ Kh8 21.Sxf7+ Txf7 22.Dg6 Txf4 23.Dxh5 Sf7 24.Lg6+ Kg8 25.Lxf7+ Txf7 26.g6 Lf6 27.gxf7+ Kf8 28.Dh7 Kxf7

Nu har vit snart lekt färdigt. Dags för svart att skapa matthot.

29.h5 bxc3 30.Dg6+ Ke7 31.h6 Db6 32.Th2 gxh6 33.Dxh6 Th8! 34.Df4 Lxd4 35.Te2 Lf6 36.Tde1 cxb2+ 37.Kb1 La6 38.Txe6+ Dxe6 39.Txe6+ Kxe6 40.Dg4+ Kd6 41.Db4+ Kc6 42.Da4+ Lb5 43.Dc2+ Kd6 44.Dd1 Th1! Sayonara!


45.Kc2 Txd1 46.Kxd1 b1D+ 47.Kd2 Dd3+ 48.Kc1 La4 0-1




Knappt två år senare, i april 1992, möttes vi igen. I det partiet fick Mikaels dam spela en bejublad offerroll.

Lektion 2

Johansson, Mikael - Lundberg, Roland
Öppna SM i Växjö, 1992

1.e4 c5 2.c4 Sc6 3.Sc3 g6 4.g3 Lg7 5.Lg2 d6 6.d3 Sf6 7.Sge2 0–0 8.0–0 Se8 9.Lg5 Sc7 10.Dd2 Se6 11.Lh6 Sed4 12.Lxg7 Kxg7 13.Sxd4 Sxd4 14.Se2 Sxe2+ 15.Dxe2 e5 16.f4 f6 17.f5 g5 18.h4 h6 19.Kf2 Ld7 20.Th1 De7 21.hxg5 fxg5 22.Txh6 Kxh6


23.Dh5+! Betalt, kvitterat! Jag fick en lektion. 1–0 (Om jag tar damen så följer: 23.- Kxh5, 24.Th1+ Kg4, 25.Lf3 matt.)
Det orättvisa i sammanhanget är att Mikaels vinst finns i Chessbase databas, så att hela världen kan studera hans damoffer. Mitt vinstparti fanns enbart i min partisamling. Fast inte nu längre.
På lördag inleder jag spelet i Politiken Cup i Helsingör. I deltagarlistan finns spelare som jag delar historier med. Vi får se vem som får sig en lektion.

Apropå lektion

Ni vet väl att Lewis Carroll, författaren till "Alice i underlandet", inspirerades av schack när han skrev sin historia. Det kryllar av schackkopplingar. Så här uttrycker Alice sig, i ett avsnitt:
"The eigth square at last! Oh, how glad I am to get here. And what is this on my head?"
Så beskrivs en bondes promovering till dam, i sagornas värld.

söndag 21 juli 2013

Barnens första bibliotek

Jag har jobbat som bibliotekarie sedan 1998. Från hösten 1999 fram tills idag har jag varit anställd inom grund- eller gymnasieskola, som skolbibliotekarie. Mina erfarenheter från den biblioteksvärlden kommer återspeglas i bloggen. Jag kommer presentera mina favoritböcker i något som jag kallar "Barnens första bibliotek". Men först några rader om min egen läsutveckling.

Min första läsebok

 - var, tro det eller ej, "Sörgården. Hem och hembygd" av Anna Maria Roos, från 1967.


När jag väl hade knäckt den berömda läskoden, så blev det förstås en hel del serietidningar också. Det började med Kalle Anka och utvecklades så småningom till Buster och Agent X9. Benny Guldfot är den mest minnesvärda seriefiguren.


Jag vet inte om min syster minns att jag läste högt för henne, ibland. Numera läser jag högt både på arbetstid, för lågstadiebarnen, och för mina barn vid sängdags. Det rör sig om bilderböcker, lättlästa kapitelböcker och längre kapitelböcker (för sonen).
Jag har alltid varit lika intresserad av språket som av handlingen i en bok eller berättelse. Jag är barnsligt förtjust i rim- och versböcker, och när det kombineras med att lära barnen att förstå vårt alfabet blir jag extra "på tå".

Barnens första bibliotek, del 1: ABC-böcker

Mitt första tips är en bok som publicerades 1984, Majas alfabet av Lena Anderson, från Rabén & Sjögren. Den hämtar inspiration till sina bokstavsverser från naturens växtrike och illustrationerna är fantastiska. 


Under bokstaven H kan vi läsa:

Humlen klättrar så vild och så tokig, slår knut på sig själv och blir alldeles krokig.
Den håller sig fast i minsta grej och om jag satt still tog den nog tag i mej.
Den slingrar och växer sommaren lång och vårt parasoll blev en hel humlestång.
Sen får den kottar, ljusgröna fina, dom brukar jag hänga i öronen mina.

En illustration till Midsommarblomster


Bok nr 2, är ABC med Rut och Knut av Carin och Stina Wirsén, också den från Rabén & Sjögrens förlag.
Den handlar förstås om Rut och Knut som öppnar olika affärer, en affär för varje bokstav.
Här följer uppslagen för bokstäverna V och X.


En tjuv har stulit mina X.
Han har tagit alla sex!
Nu kan jag inte skriva häxa
eller tax och Max och läxa.



Den tredje boken, Alfabetsjakten av Mats Wänblad och Ingrid Flygare från Rabén & Sjögren, är lite speciell. Den har fyra uppslag med tips på bokstavslekar och aktiviteter för barn, den har bokstavs-beskrivningar från A till Ö, men framför allt innehåller den en historia om Elsa och morbror Matti som ska lösa mysteriet med lappen som saknar bokstäver.

Under bokstaven P kan man läsa:

P-ljudet låter lite som en puss, det är nog därför ordet puss heter som det heter. Man kan undra hur det är med ordet prutt ...
Vet du förresten vad den blå skylten med ett P på betyder.


Den fjärde boken, Zucchini till en tax av Lotta Olsson och Maria Jönsson från Bonnier Carlsen, är en riktig godbit. Den tar inte upp bokstäverna i traditionell alfabetisk ordning, utan blandar vilt. Den handlar om Ella som blir väckt av kattpoeten mitt i natten. Han tar med henne till bokstavslandet.
Omslagsbild.

Så här berättas det om bokstaven C, som trivs med både K och H.


Men C är också släkt med K, de bor ihop ibland.
När inte C har chans på H och de går hand i hand.
"Det har jag sett!" sa Ella, glad. "De kramas först i raden
i CHAMPINJON och i CHOKLAD. De trivs nog i chokladen ..."

Har ni barn eller barnbarn i ABC-åldern? Välj en bok som sprider kunskap och språkglädje.

torsdag 18 juli 2013

Rolle Ros vänder blad

- och byter skepnad. Min förra blogg "Balladen om Rolle Ros" är glömd och förlåten. Mitt nya frö "Boktornet - en kort rockad från Ferlin till Fischer", hoppas växa sig kämpahög.

Om hur det började

Jag tror att jag hade giftet i kroppen från födseln, en outplånlig schackgen turris manes – min länk till två generationer av schackspelare. Det var den, eller de, som fick mig att älska schackspelet. Ett spel som förenar logik med konst och psykologi. Min far gillade alltid att berätta anekdoter om hur han lärde mig vad pjäserna hette och sedermera hur de förflyttades på schackbrädet. Jag fick springa och hämta det ”fita tornet”, som jag uttryckte det.

Ärligt talat minns jag inte min första schackbok. Jag fick ganska många de första åren. Morfar bidrog i lika stor utsträckning som min far. Så småningom har det blivit en ansenlig mängd av öppningslitteratur, partisamlingar, slutspelsböcker, turneringsböcker, biografier och problemböcker. En av slutspelsböckerna knäckte mig nästan under sommaren 1985, men det återkommer jag till i ett annat inlägg.

När man spelar tävlingsschack med längre betänketid har man en skyldighet att föra protokoll över partiet. Till en början gjorde jag som morfar gjorde, samlade protokollen i en skokartong. Men efter att ha spelat mitt första SM 1980 i Luleå, under vilket man tilldelades en egen protokollbok, inhandlade jag färdighäftade protokollböcker hos Skånes Schackförlag och dess sympatiske ägare Sven Klerstam. I en sådan bok fick det plats 40 st. partier. Jag har återfunnit de flesta av mina böcker från den tiden. På bilden syns omslaget till min bok från 1982. En femtonårings hyllning till sina favoritidrottslag, men störst plats fick schackklubben, VSK. Dragen tilldelades inte så sällan kommentarer i form av frågetecken och utropstecken. Men så plötsligt i parti 38 mot Johan Claesson från Limhamn så har jag tillfogat kommentaren 38,6 i feber, som om jag måste ursäkta mitt spel i det förlustpartiet.



Om mina schackidoler

Däremot minns jag tydligt vilka schackspelare som tidigt blev mina förebilder, José Raúl Capablanca, Paul Keres och Robert James Fischer.

Kubanen Capablanca var fullständigt outstanding under 1910- och 20-talet, fram tills han förlorade världsmästartiteln till Aljechin 1927. Mellan 1914 och 1924 förlorade han endast ett schackparti. Capablanca var en naturbegåvning med styrka i slutspelen. Jag hoppas någon gång få möjlighet att spela turneringen till hans ära, ”Capablanca Memorial”, i Havanna.


Den estniske stormästaren Paul Keres var exceptionell på flera vis. Han innehade en gång rekordet i flest korrespondenspartier igång samtidigt. Han utvecklade flera öppningsvarianter som står sig väl än i dag. Han sökte komplikationer i sina partier utan att för den sakens skull göra taktiska misstag. Han gjorde enastående resultat mot världsmästarna genom åren, utan att själv någonsin inneha titeln. Han skrev böcker, jag äger två av dem, och publicerade studier och problem. Han var en mild kontrast till …

Robert James Fischer, eller Bobby Fischer, som blev schackvärldens första superstjärna under 1970-talet. Det går omöjligt att beskriva personen Bobby Fischer. Jag kan bara konstatera att han levde för schack, var tokig – eller blev tokig, och dog 64 år gammal på Island 2008. Hans schacktalang var något utöver det vanliga, flera av hans partier har blivit odödliga mästerverk, och tack vare sin fysiska träning var han nog den mest kompletta schackspelaren i modern tid, åtminstone tills Gary Kasparov äntrade scenen.

Men i följande parti är det faktiskt Bobby Fischer som häpnar över hur Paul Keres räddar en till synes förlorad ställning. Partiet är från kandidatturneringen i Curacao 1962 och finns, väl kommenterat av Fischer, i hans bok ”My 60 Memorable Games”.

Var så goda. Ett vackert remislut på ett otroligt schackparti. Studera hur svårt det är för Fischer att promovera en ny dam med vinstchansen i behåll.

Keres-Fischer, Curacao 1962
Ställningen efter 72.De5!!


Fischer gav upp vinstförsöken efter 72...Dh1+ 73.Lh3 Dxh3+ 74.Kxh3 g1D 75.De7+ Kh8 76.Df8+ Kh7 77.Df7+ remi.